idamariaviktoria -

When nothing goes right, go left

Idag var första dagen folket i New Orleans kunde se himlen igen efter dagar av tunga, mörka regnmoln, blåst och översvämningar. Yes, orkanen Lee har härjat runt här i södern men vi har klarat oss relativt bra. Idag sken solen igen lagom fram till lunch och för första gången på evigheter känns luften sval och det går lätt att andas. Synd att det krävdes en orkan!

Annars rullar dagarna på. Det är vardag med jobb (Willa är äntligen tillbaka i skolan!) och häng med Lisa, Leni och Tyne. Jag försöker ta vara på alla små vardagstraditioner, alla små ögonblick som verkar överflödiga, för jag vet att om bara några månader kommer de vara ett minne blott. Tiden känns just nu i ärlighetens namn ganska seg. Det är mer än en månad kvar till nästa resa och jag kan inte spendera pengar för jag måste verkligen spara varenda dollar nu. Samtidigt så har jag inte haft en lugn månad sen jag kom hit så att ha lite tråkigt kanske faktiskt kan vara på sin plats. Dock gör den allmänna segheten mig mer mottaglig för otålighet och hemlängtan. Inte sådär att det gör ont i magen av saknad, utan mer tankar som går nåt i stil med kom igen nu då, jag vill hem, kan detta inte vara klart nu?

2011-09-06 @ 03:28:06 Daily Permalink

Postat av: Anonym

Med tanke på vad vi här hemma hört och sett (orkansatellitbilder, undantagstillstånd m m ) är vi här hemma nästan förvånade över att solen nu skiner åter över dig och NOLA men mest glada och tacksamma förstås. Det är tråkigt att ha tråkigt förstås men som sagts tidigare - det ger också tillfälle till reflexion och bearbetning av alla intryck och upplevelser som sistlidna månader givit upphov till - utöver att det har en positiv inverkan på börsen. Du får härda ut.

2011-09-06 @ 16:25:51

Postat av: Ewa

Så skönt att Lee har dragit förbi utan alltför stora skador. Det kändes lite oroligt.

Förstår att det är en blandad känsla nu av att ta vara på varje stund/ögonblick samtidigt som du i tanken allt oftare landar här hemma.

Men för varje dag som går så närmar sig våra gemensamma semesterdagar. Längtar sååå!

2011-09-06 @ 21:02:25

Trackback