När det gäller att komma hem... Jag vet inte ens vad jag känner, eller kanske allt på samma gång. Glad, nervös, otålig, rädd, överlycklig... Jag har så mycket planer, så mycket att se fram emot - jag är redo för ett nytt kapitel. Efter alla erfarenheter det här året har gett mig, alla intryck och alla sätt jag har växt och utvecklats på vet jag att det kommer bli bra. Jag har mitt driv, mina mål, alla fina människor i min omgivning, mina drömmar. Även om någon del skulle gå fel kommer inte jag att gå sönder. Jag har en fin framtid framför mig. Life is good.

Vegas alltså... Where to begin? Jag hade inga höga förväntningar på staden innan jag kom hit och egentligen är det ju faktiskt inte så mycket att hurra för. Det känns som att vandra runt bland en massa kulisser för så länge man håller sig längs Las Vegas Boulevard (även kallad the Strip) finns inte ett enda bostadshus i sikte, inte en mataffär eller skola. Det är bara kasinon, restauranger, nattklubbar, hur mycket shopping som helst, barer, hotell... Och överallt blinkar bill boards och skyltar och musik strömmar ut från varenda byggnad. Allt är som väntat väldigt mycket yta och glam men jag är faktiskt förvånad över hur rent det är och hur trevliga människorna är. Hotellpersonal, servitörer, nattklubbsvakter - alla är extremt artiga och hjälpsamma.

Vi har haft väldigt roliga dagar här med fest och sightseeing, vi har träffat galna människor, dansat oss alldeles svettiga och åkt berg-och-dalbana på utsidan av ett kasino. Man får ju hålla sig lite till uttrycket 'what happens in Vegas, stays in Vegas' men minnena ska jag fasen bära med mig hela livet. Som vi har skrattat!

Nu är väskan packad och en sista natts sömn väntar innan det är dags att åka till Sverige. Herregud. Kan. Inte. Fatta. Det. På onsdagkväll får jag gå och lägga mig och sova i en svensk IKEA-säng. LYCKAN!

Nu har sista dagen i San Diego kommit till sitt slut. Imorse sov vi längre än planerat då det blev spontanutgång med ett gäng killar från London igårkväll. Måste ha tråkat ut dem något enormt med mina långa kärleksförklaringar till världens bästa stad. Anyways, vi stack till en klubb bara två kvarter från vårt hostel och det visade sig att en känd house dj spelade där. Så även om det var trångt, mina fötter fett ovana vid att gå i klackar och folk knuffades och man fick drinkar spillda över sig var det ändå a little piece of heaven for me.

Idag körde vi upp till the Cabrillo Monument där det, förutom en staty till minne av upptäcksresande Juan Rodrígues Cabrillo, finns en fantastisk utsikt över hela San Diego. Som jag älskar denna staden! Resten av dagen spenderade vi sen i vackra Balboa Park innan vi som vanligt tog en liten kvällspromenad här i kvarteren runt hostelet.

Imorgon blir det upp i någorlunda tid för att köra till Vegas. GPSen säger 5 timmar och 15 minuter men med tanke på våra eviga felkörningar och Blondies (ja, vi har döpt vår GPS) förmåga att ändra sig stup i kvarten räknar vi med att det kommer ta betydligt längre än så.

I'm in love with San Diego! Av alla städer jag har varit i under detta året måste jag säga att det enda som slår San Diego är NYC. Här är så himla fint! Det är rent, byggnaderna en intressant mix av skyskrapor och strandhus, människorna trevliga och välklädda och jag älskar blandningen av pulserande storstad med charmen hos ett surfsamhälle. Det finns inte alltför många 'turistiga' saker att göra här men jag tror det är därför jag gillar staden - den känns genuin och levande. Vi har en dag kvar här i vårt lilla paradis innan det är dags att köra till Vegas som ju är vårt sista stopp på vår västkustsroadtrip. Och by the way, vårt hostel är helt awesome även om rummen är totalt iskalla och stället used to be en gammal bordell.

Nu är det tisdagkväll och dagarna i Los Angeles med omnejd har kommit till sitt slut. Måste säga att det jag kommer minnas bäst från den här veckan är bilkörningen. HERREGUD. Jag hade aldrig i mitt liv klarat att bo på ett ställe där det tar en timme bara för att kunna få tag i en kopp kaffe. Bilköerna hemma är INGENTING jämfört med vad vi har tampats med här. Men, det har ändå varit värt det dessa dagarna - helt galet fina platser vi har fått se! Malibu, Santa Monica, Redondo Beach, Newport, Laguna Beach... Tillslut blir man alldeles blind och kan knappt uppskatta den vita sanden, havet, palmerna... Alla dessa små strandsamhällen är ju verkligen idylliska om än inte platser som skulle passa mig personligen. Men att hyra ett beach house i Newport för en sommar? Jag hade inte tackat nej...

Imorgonbitti bär det av ner till San Diego. Det kommer kännas lite trist att ge upp komforten vi har haft här hos Randi och Amanda men det ska bli kul att se något nytt. En vecka kvar till Sverige!

Och så går andra dagen i L.A. mot sitt slut! Igår var vi på Universal Studios från öppning till stängning. Temaparker är ju inte riktigt min grej men det är kul att ha varit där och vissa grejer var riktigt skoj - till exempel Simpsons-simulatorn där man åkte världens roligaste berg-och-dal-bana utan att egentligen röra sig en endast meter.

Idag körde vi och mötte upp Ellinor, en tjej jag träffade när jag var i Philadelphia i mars och som också är på semester här, och tog oss upp en bit i bergen för att se Hollywoodskylten. Check! Sen fortsatte turistandet med Walk of Fame, Beverly Hills och Rodeo Drive. Nu är vi hemkomna och laddar inför morgondagen då vi ska köra utanför staden för att se Malibu och Santa Monica.

Så... Vad tycker jag om L.A. hittills? Ärligt talat är det inte sådär jättemycket att hurra för. Det kanske är bättre om man bor här och verkligen har tid att lära känna staden, men det är helt omöjligt som turist. Allting ligger helt galet utspritt, det tar minst en timme att köra vart man än ska, och hela stan känns ganska sunkig med undantaget av Beverly Hills. Körningen är dock verkligen ett kapitel för sig... Motorvägarna därhemma kommer kännas som en piece of cake jämfört med highwaysen här där det alltid är minst sex filer att hålla reda på. Tack gode gud för vår gps även om hon är jävligt elak och skickar ut oss på sinnessjuka omvägar med timmeslånga bilköer lite då och då.

Igårkväll blev det en sen kväll med salsaklubb, tequila shots (trodde aldrig jag skulle gå i närheten av det igen) och en avslutning som bestod av nattbadande i en hotellpool vi lyckades smyga in till. Vaknade lagom sliten imorse men efter en dusch trängde vi ihop oss i bilen och killarna tog med oss till en dansk restaurang, där en av dem jobbar extra, där vi åt smörebröd med lax och fiskfilé. Hur gott?!

Sen spenderade vi några timmar körandes och vandrandes runt Santa Barbara. Att sitta på en pir, i solsken, och äta glass den första december måste ses som ett mindre underverk. När solen gått ner packade vi ihop våra grejer, sa hejdå till killarna och styrde kosan mot LA. Nu sitter vi hos Gretas värdmammas syster, myser i sofforna, kollar tv och har köpt biljetter till Universial Studios för imorgon. Enjoying life for sure!

Imorse tog vi en liten körtur genom Santa Cruz innan vi stack ut på Highway 1 som sträcker sig längs kusten ner genom Kalifornien. Efter mysiga stopp i Big Sur, San Simeon och Morro Bay är vi nu framme i Santa Barbara hos killarna vi ska stanna hos över natten. Jag är öm i hela kroppen och trött i huvudet efter att ha kört hela dagen men nu när jag sitter här uppkrupen i soffan med vin och trevligt sällskap är livet inte alltför hemskt. Vägen ner hit var så otroligt vacker! Alla berg, det blåa havet, husen och djuren i hagarna - vi såg till och med zebror!

Imorgon ska killarna visa oss runt här i stan och sen styr vi kosan mot L.A. där vi ska bo hos Gretas värdmammas syster. Det ska bli skönt att få en paus från att ha garderoben utspridd i baggageutrymmet och kanske till och med hitta en tvättmaskin...