5 månader

Igår var den första kalla dagen på år och dar. Missförstå mig rätt: jag och Lisa satt ändå i shorts och tshirt och åt glass i kvällssolen men för en gångs skull kändes det som man andades syre istället för ånga.

Efter glassätande gick vi till Prytania Theatre, en mysig gammal bio från 1915, och tittade på Water for Elephants. Tyckte den gjorde boken ganska bra rättvisa. Vaknade upp i Lisas säng imorse till vetskapen att idag har jag varit i USA i fem månader.

Under min femte månad har jag bland annat...
... varit på invigningen av Audubon Splash Park.
... åkt ut med båt på Lake Pontchartrain och solat och badat med fina vänner.
... upplevt French Quarter Festival.
... åkt och hälsat på Greta i NYC och turistat runt (public library, grand central station, the village, soho, central park, brooklyn bridge, kändisspaning)
... varit på Audubon Zoo.

Sjätte månaden börjar jag nu med att klä upp mig lite och åka med familjen till en välgörenhetsfest för stadens zoo. Låt helgen börja!

Onsdag är bra dag

Den senaste veckan har varit omtumlande trots att det inte har hänt något alls. Jag har tampats med min första, ihållande, hemlängtan. Vad gör jag här? Sju månader till är för länge! Jag missar så mycket! Åh, tänk min soffa, varmrökt lax från Lomma, att dansa natten lång tillsammans med världens finaste människor och alldeles för mycket vin i kroppen. Jag vill krypa upp bredvid pappa och titta på film och äta chillinötter och jag vill planera alla sommarens äventyr med min finaste Caroline.

Visst har jag längtat hem förut under mina fem månader här, men då har det handlat om ett ögonblick eller på sin höjd några timmar. Det jag har upplevt nu är en molande, desperat känsla av att det jag gör här är tidsödslande och onödigt och att det absolut inte väger upp det höga pris jag betalar i form av missade födelsedagar, fikor, fester och äventyr därhemma. Jag tror dessa känslor kommer ifrån en blandning av det faktum att det nu känns som att jag har varit här väldigt länge trots att jag samtidigt har den mesta tiden kvar, att jag hör om den ena nödsituationen efter den andra från folket på hemmaplan, att älskade valborg ligger runt hörnet samt att Lisa, min stjärna och andra hälft, har varit borta och raggat surfarkillar i Florida i en vecka utan mig.

Men idag vände det. Eller det känns i alla fall så nu när jag ligger här nedbäddad i min stora, knarriga säng. Min underbara Sanna mailade mig innan och berättade att planerna vi smidit och hoppats på nu är officiella. Måndagen den 6 juni klockan 18.02 landar min fina galenpanna på New Orleans flygplats. Jag kan inte förstå min lycka! Det känns helt overkligt att jag ska få dela de bästa bitarna av min nya hemstad med en av de bästa bitarna hemifrån. Sanna, du är efterlängtad till max! Dessutom kom min Lisa hem idag. Fick ett sms vid 4-tiden: See you at Starbucks in two hours!! Kan ha varit det finaste sms jag fått sen jag kom till USA. Nu är jag mätt och belåten efter middag, glass och prat och skratt. Dags att blicka fram emot helgen och de kommande månaderna som allihop kommer bli alldeles awesome!

I am getting so hot I wanna take my clothes off



Veckan har rullat på med jobb, jobb, jobb och kvällsdejter med Lisa varje dag. Imorgonbitti åker hon iväg med sin värdfamilj till Florida i en vecka. Hur tuuuusan ska jag klara mig?

 

I helgen har jag planerat att bosätta mig vid poolen och försöka få lite färg samt njuta av det kalla vattnet. Jag får många frågor om hur vädret är här och vad temperaturen ligger på. Jag har faktiskt ingen aning om hur många grader det vanligtvis är här och även om jag visste så skulle det ändå inte ge en rättvis bild. Luften, solen, vindarna - allt känns så himla annorlunda mot hemma. 25 grader här känns inte som 25 grader i Malmö. Luften är så tung och hettan så omslutande att det kvittar hur ofta du duschar - efter fem minuter är du svettig igen. Nu, efter två månader i shorts och t-shirt, har jag accepterat det faktum att jag aldrig kommer vara riktigt torr så länge jag är här. Det jag sörjer mest är dock att fuktigheten även är helvetet på jorden för mitt hår. Jag har inte haft en enda bra hårdag sen jag kom hit och de allra flesta dagar känns det som min kaluffs gör sitt bästa för att förvandlas till dread locks helt på egen hand...


NEW YORK

Åååh vilka dagar jag har haft! Greta och jag har haft så himla roligt och skrattat helt galet mycket hela helgen lång. Vi har hunnit med ganska mycket; guidad busstur där den glada och skämtsamma guiden pekade ut var filmer och tv-serier blivit inspelade, åkt och kollat in Grand Central Station (bara för att), Public Library, Converse-butiken (ja, den är faktiskt ganska häftig), gått runt i Soho och the Village, köpt godis på den nyöppnade smågodisaffären på Christopher Street, promenerat runt i Central Park och gått på Brooklyn Bridge.

Trots att vi inte lyckades få tag på några bra Broadway Show biljetter fick vi ändå vår beskärda del av kändisar. Filmen Water for Elephants hade premiär i söndags så vi tog oss ända fram till röda mattan och trängdes med tusentals andra, mer eller mindre, galna tjejer. Efter en stunds väntan fick vi lön för mödan. Jag har nu varit mindre än en meter ifrån både Robert Pattinson och Reese Whiterspoon. Jag som alltid varit så skeptisk till hysterin kring Mr Twilight måste nu anse mig besegrad - han är för jävla läcker! Vi tog oss sen bort till teatern där musikalen How to succeed in business without really trying spelas. Och ja, nu kan jag dö lycklig för nu har jag sett min älsklings, relativt korta, gestalt bara några få meter bort. Daniel Radcliffe, my one and only.

Sån himla fin helg där vi levt på hamburgare, skratt och för lite sömn. Precis som det ska vara. Jag har nu träningsvärk i benen, blåsor på fötterna och en nackspärr som heter duga. I gengäld har jag fått underbara minnen, tusen interna skämt och energi som förhoppningsvis räcker ända till Miami och Washington DC om en och en halv månad.






NYC - jag är påväg!

Torsdagkväll. Jag är nyduschad och ska snart krypa ner i sängen. Väskan är packad och står redo i väntan på att följa med mig till flygplatsen imorgon. NYC - here I come!


my heart is still writing you a letter I know I will have to send one day. but not yet. not just yet.

Our hearts sing less then we wanted

Seg vecka, hemska nyheter hemifrån, alla dessa tankar jag inte står ut med.
New York på fredag är det ända som håller mig uppe.

All those feelings I have that won't ever go away

anything to make you smile, you are the ever-living ghost of what once was
I never wanna hear you say that you'd be better off
or you liked it that way

but no one is ever gonna love you more than I do
no one is gonna love you more than I do

French Quarter Festival



Ligger återigen och myser i Lisas säng. Helgen har varit bra so far. Slutade relativit tidigt i fredags så då tog jag streetcaren downtown då denna helgen är the French Quarter Festival. Satte mig nere vid floden, där massa scener och tält var uppställda, och lyssnade en lång stund på ett jazzband som faktiskt var riktigt bra. Mötte sen upp Lisa och vi spenderade kvällen i min soffa tittandes på Napoleon Dynamite, vilket fick mig att sakna Erika himla mycket.

Lördag började med några timmars jobb och sen utnyttjade jag min svenska härkomst och gick till skandinaviska kyrkan för att sola och bada i deras pool. Så himla skönt även om jag lyckades bränna mig något... Kvällen innehöll shopping och bio med Lisa. Såg världens mysigaste film, Win win. Som vi skrattade! Avslutade lördagen i Lisas säng framför Skins - fin tradition vi har.

Just nu jobbar Lisa men så fort hon slutar ska vi sticka ut och äta en väldigt försenad frukost.

Och New York och Greta om fem (!!) dagar!


Då, nu, sen



Igår: Middag och gapskratt med Lisa.
Idag: Playdate med Laura och hennes hostkid och nu Skins-maraton i Lisas säng.
Imorgon: Ännu en lååång jobbdag.

Och hela tiden alla dessa tankar på framtiden och vad den ska innehålla.


Lake Pontchartrain

Vilken underbar söndag jag hade igår! På förmiddagen träffades alla au pairer, plus deras värdfamiljer, i Audubon Park. Barnen lekte, au pairer och värdföräldrar pratade och alla åt vi för många chocolate chip cookies. När alla packade in sig i bilarna för att åka hem igen styrde jag, Laura, Karo och Juliana kosan mot Mandeville, som ligger på andra sidan Lake Pontchartrain. Där mötte vi upp Lauras vän Ed och hans kusin Steven och åkte ut med deras båt på sjön. När vi satt där i solen, drack pina colada, pratade, skrattade (höll på att dö av garv då kustbevakningen stoppade oss två gånger!) och lyssnade på musik kände jag bara: jag vill aldrig lämna detta! Efter timmar av sol och bad blev det sushimiddag innan vi körde tillbaka till NOLA.

Idag har jag övningskört lite med Allison (äntligen!) så kanske är det amerikanska körkortet snart inom räckhåll. Några timmars jobb har även hunnits med och nu är det dags att bädda ner sig i sängen och somna framför nya avsnittet av R.J. Berger. Natti!




Sometimes the stars I see are bright, somewhere above the clouds at night




Nu sitter jag nyvaken och nyduschad i Lisas säng och ska snart göra mig klar för att bege mig ut för lite frukost. Herregud så skönt det var att sova ut idag! Lisa jobbade igårkväll så vi hade myskväll framför tvn med popcorn innan vi somnade runt ett. Vaknade av alarmet vid tolv så nu har jag energi som heter duga!

Veckan som gått har varit intensiv med många jobbtimmar och fullbokad kalender även på kvällarna. Förutom middag och bio med Lisa har jag även varit med värdfamiljen på invigningen av stans nya vattenpark. Toms band har skänkt en massa pengar dit så vi packade in oss i bilen och körde dit i torsdagskväll för att njuta av mat, drinkar, trevligt sällskap - och i barnens fall världens största alligator som sprutade vatten. Helt galen vattenpark! Det forsade vatten överallt och jag kan bara tänka mig hur underbart det kommer vara där i sommar när det är så varmt att man knappt vet vad man heter.

Denna helgen ska bli lugn för min del. Dels är jag ganska trött efter förra helgens resa och brist på återhämtning sen jag kom tillbaka, dels känner jag att det är dags att hålla tämligen hårt i pengarna den närmaste tiden. Tiden går så fort och jag har så mycket jag vill hinna med som tyvärr inte är gratis.

Nej, nu blir det på med solbrillorna och shortsen och ut i solskenet!


RSS 2.0