Lördagen blev en riktig succé! Det finns verkligen inget ställe där man träffar så mycket random människor som i New Orleans. När bartendern utbrast "- Ah! My two favorite customers!" när Lisa och jag för femtioelfte gången kom fram till baren och en av vakterna kom fram och sa "- Sorry sweetheart, but we're closing..." insåg vi att det kanske var dags att börja dra sig hemåt. Klockan 06.30 ramlade vi ner i min säng, och som om inte det var illa nog förlorade vi en dyrbar timmes sömn då USA nu har ställt om klockan till sommartid. Tyckte rätt så synd om Lisa som började jobba vid ett. Själv hade jag hela dagen ledig och gjorde något jag inte gjort en enda gång sen jag kom till detta land - spenderade hela dagen i sängen. Måste erkänna att en högst bidragande faktor var att jag tvivlade på att mitt huvud samt min mage skulle ha gått med på något annat, men det var hur som helst väldigt skönt att bara dega framför the Gladiator, Jurassic Park och Criminal Minds-maraton på tvn.

Nu har en ny vecka tagit sin början, min femtonde för att vara exakt. Konstig känsla det där, att tänka att för femton veckor sen hade jag precis kommit fram till hotellet utanför New York för att börja mina dagar i USA tillsammans med 60 andra au pairer. Så längesen det känns. Så mycket som har förändrats, så mycket jag har förändrats. Insåg att mitt 100-dagarsjubileum kom och gick utan att jag märkte det. Jag har bott här i 105 dagar nu. Tiden här går på något sätt så mycket snabbare än hemma. En vecka hemma var som en nästintill ändlös tidsrymd - här är en vecka förbi knappt innan den ens har börjat. Just den här veckan kommer nog bli relativt slapp för mig då Allison åker till D.C på onsdag morgon för att hålla i en föreläsning. Hon tar ju självklart med sig Henry vilket innebär att jag bara har Willa onsdag-fredag. Många av mina arbetstimmar kommer dessutom vara när hon sover då Tom arbetar i studion på kvällarna.

På tal om Tom och hans jobb. Alltså, jag kan inte låta bli att tycka det är sjukt häftigt att ha en värdpappa som spelar i ett jättekänt band och som dessutom är producent till bland annat the Fray och nu senast CariDee som vann Americas Next Top Model. Vi lyssnade på hennes skiva, som inte är släppt än, i bilen häromkvällen och Tom frågade vad jag tyckte. Jag var faktiskt positivt överraskad. Det är pop med en edge, lite som the Veronicas.

Well, nu ska jag se om jag får tag i Lisa för lite middagsplaner!