Helgen ja... I fredagskväll hade jag, Allison och Tom precis avslutat middagen och barnen låg och sov. Tom gick ut på baksidan för att slänga pizzakartongerna och genom den öppna dörren hör vi honom ropa "whaaat theee *väl vald svordom*?!" varpå jag och Allison springer ut till honom och finner att hela himlen är alldeles upplyst av ett rött sken. Jag hinner tänka "häftiga fyrverkerier!" innan jag hör skrik och brandbilar. Vi springer in i huset igen och ut på framsidan och möts av en syn som tagen ur vilken katastroffilm som helst; eldslågor och rökpelare hundra meter upp i luften, brandbilar och brandmän överallt, gråtande barn och folk i husen runt omkring sprang in och ut bärandes på böcker och värdesaker. Det visade sig att kyrkan tre hus bort på andra sidan gatan hade börjat brinna och elden spred sig snabbt till de två angränsande husen innan det gick att få stopp på det. En spänd timme kom och gick när vi inte var säkra på om vi skulle behöva evakuera för branden blåste rakt mot oss. Turligt nog lyckades brandmännen hejda utveckligen och det enda lidande vi fick stå ut med var att all elektricitet stängdes av (vilket var en nog så stor uppoffring!Alla planer jag möjligen hade haft på att gå ut på kvällen gick ju om intet så istället för att fira tolvslaget, och början på min födelsedag, festandes på Bourbon Street satt jag i bäckmörker med en ficklampa och läste Harry Potter. Det blir aldrig som man tänkt sig!

På lördagmorgon gick jag sömndrucken ner och möttes av ett Happy Birthday-utsmyckat kök, presenter och en värdfamilj mitt i processen att baka tårta. När jag blev synlig i dörröppningen ropade Willa "HAPPY BIRTHDAY MARIA!! It's chocolate!!" och pekade på den halvfärdiga tårtan som hon hade valt med största omsorg.Efter frukost, dusch och Skype-samtal med familjen begav jag mig downtown för välförtjänt shopping. Jag tror de börjar känna igen mig på Ourban Outfitters nu... Sen hem igen för tårtätande innan jag och Allison packade in barnen i bilen och åkte uptown för att kolla på ett universitet som jag hoppas, med allt jag har, att jag ska kunna läsa några kurser på under mitt år här. Vi hann även med ett stopp i lekparken innan det var dags för hemfärd. Återigen satt vi vid matbordet, barnen tryggt i sina sängar, när hela huset blev kolsvart. Elektriciteten bestämde sig för att ta ytterligare en liten paus... Så min födelsedag började alltså med eldsvåda och slutade med bäckmörker.

Igår tog jag sovmorgon, jobbade några timmar och åkte sen hem till min områdesrepresentant och träffade de andra tjejerna. Vi satt i fyra timmar och planerade det kommande halvåret och pratade om allt och inget. Jag älskar min värdfamilj och är så otroligt tacksam över hur enkla, avslappande, roliga och omtänksamma de är men ibland är det himla skönt att komma ut och träffa annat folk. Att bo och jobba på samma ställe, med samma människor, är en väldigt annorlunda situation och ibland är det skönt att hämta energi någon annanstans. Idag har jag bara jobbat under eftermiddagen och för ovanlighetens skull har Henry haft en riktigt dålig dag medan Willa har varit solstrålen själv. När Henry tog en tupplur gick jag och Willa upp på mitt rum och låg på min säng och kollade youtube-klipp och lekte med mina gosedjur (hon är allt bra avundsjuk på Simba och Teddy...)Nu ska jag snart krypa i pyjamas och mysa ner mig i sängen med några avsnitt av Vänner. De kommande dagarna blir det mycket jobb men till helgen kommer Caroline, en svensk au pair som bor i Philadelphia, ner hit. Så härligt att kunna prata svenska med någon på samma kontinent, det har jag inte gjort på en och en halv månad nu...